”Innan
jag skulle lämna omklädningsrummet för att gå
på scen så mötte mig Bengan med en nästan
bekymrad blick. Han sade: ”Det är byst med folk därute!”
Jag tolkade honom som att det handlade mer om skräck än
förtjusning.
Visst var det så: Hade vi inte skött oss så
hade vi antagligen blivit halshuggna – om inte av publiken
så i alla fall genom egna fördömanden.
Å andra sidan talar all erfarenhet om att med en så
stor och entusiastisk publik brukar det nästan alltid gå
vägen. Där finns ju stödet, värmen och lusten
till en god gemensam musikupplevelse.
Jag
nojade lite för att börja med ”Brysselkål”.
Endast jag och bandet visste att jag KANSKE skulle börja
med den. Jag ville göra det för att det brukar kännas
skönt att ”komma från ett oväntat håll”.
Dessutom är den ju välgörande kort och inte helt
poänglös. Men fingrarna ville inte spela det där
subtila fingerplockskompet. Därtill var jag för nervös.
Istället blev det ett vanligt
”um-pla, um-pla” komp. Men det funkade! Och när
sedan introt till ”Märkligheten Verkligheten”
satt precis som det skulle med Lidholms orgelvräk på
plats då visste jag att konserten skulle gå bra.
Såhär
fem dagar efteråt känns det fortfarande lustfyllt.
Varje steg och andetag känns lättare. Mersmak är
ett bra ord. Men jag är rädd för att upprepa
en tillställning som Mose-giget. Kan det bli lika bra?
Bättre? Det kan ju också bli ”helt fel”
och varför skulle man utsätta sig för en sådan
risk?
Alla dessa tankar får landa någonstans. Tills vidare
är jag fylld av styrka och glädje från alla
er som kom för att verkligen vilja ”ha oss”.
Tack för en oförglömlig kväll!” Och
tack, Stefan Dimle alias Mellotronen – utan dig bidde
det ingenting!”
Mikael
Ramel
Bandet:
Mikael Ramel
Bengt Dahlén
Hasse Bruniusson
Bobo Andersson
Erik Lidholm
Håkan Almqvist
Repertoaren:
Brysselkål
Märkligheten Verkligheten
Gurus att anamma
I kön på systemet
Blinde Mannen
(presentation av Bengan)
Mr Byråkrat
Pengar
Bättre och bättre
Missionären
Jönsson med lien
Flödet
Långt in i naturen
Artificiell prana
Sommarlov |